LÖPANDE INFORMATION FRÅN KONGO 2007

2007.08.6: Lördag. Ja, då är detta den SISTA uppdateringen på denna bloggsida! Dock kommer det ev en ny länk till vänster med livet efter Kongo, men, det är väl en senare historia!

Nedan en avslutande bild på två (?) fårskallar. Tog bilden då jag kelade med ett kelglatt får på Öland för några veckor sedan...

Kelglatt får inne på Gråborg (Sveriges största fornordiska ringborg!)

2007.05.29: Tisdag. Fy fasen vad gott att vara hemma igen och att framförallt få flyga igen, det är ack så kul! Nedan från härom dagen, upp mot Mora. Istället för sju timmar bil så blev det 1:47 med flyg, lite autopilot, fotografering och sedan kaffe med macka, ganska praktiskt...

Jag själv på första lite längre härliga flygturen! Bilden tagen just på väg upp mot Mora i vår klubbkärra SE-LMZ (en Piper PA28 Archer III från 1999)

2007.05.18: Fredag, första dagen efter missionen! Då har jag lämnat DEMOKRATISKA REPUBLIKEN KONGO åtminstone för denna gång. Hur det blir med fortsatt bloggande står skrivet i stjärnorna, eftersom huvudsyftet inte längre finns kvar, att informera mina kamrater och bekanta i Sverige om livet i Kongo. Vem vet, det kanske blir ett nytt kapitel med livet efter Kongo?

Skulle någon ha vägarna förbi Göteborg, så tveka inte att höra av sig. Som vanligt, ju förr desto bättre, för ibland har jag fullt upp!! Alltså...

LARS MOLIN
Mintensgatan 5A, Göteborg
+46-(0)707-528 750 eller +46-(0)31-216 256


Hoppas vi ses och lycka till nere i Kongo!!

2007.05.08: Tisdag, första check-out-dagen! Har lyckats stöka undan en hel del redan idag. Tror mig med god marginal hinna ta mig ur denna administrativa jätte inom mina tio dagar, fast man vet ju aldrig, plötsligt är det något som fattas bland alla papper. Jag har till den 17.e på mig..

Och man upphör man aldrig att förvånas, oavsett det gäller administration eller annat. Typ nedan bild, tagen igår, där lastblien kom farandes likt nedan på väg mot oss, vilket först var lite svårt att tro!

Lastbilen är på väg HITÅT!!

2007.05.05: Lördag. Dagen före dagen före dopparedagen, dvs endast två hela tjänstedagar kvar till starten för min checkout, vilken sedan pågår 10 dagar framöver. Idag reds det vid lunch, kanske sista rideriet i Kongo för mig, vem vet? Nedan tre bilder från dagens spektakel! Gänget före uppsittning (fotat av ridklubbens koordinatör Carinne, sedan uppsuttna fotat av samma dam, och till sist välkomstfirande för Magnus första ridning i Kongo och avfirande för mig då det eventuellt var min sista ridning i Kongo...

Joakim, jag, Magnus, och Niklas

Joakim på Hawaian, Niklas på Siam, jag på Zarkoski, och Magnus på Cosmic...

Inte äkta champagne, men nästan, och dessutom faktiskt bara lunchtid...

2007.05.03: Torsdag. Helt obegripligt men nu har nästan hela mitt ett och ett halva år i Kongo passerat! Det återstår två veckor, och från tisdagen den 8 maj börjar jag min checkout-procedur, dvs jag kommer att vara ute ur den normala verksamheten efter kommande helg! Från då skall det göras en massa pappersjobb för att ta sig ur allt ansvar och från denna administrativa koloss - Bara detta kommer att bli en utmaning!

MEN, den 23 april (när jag var i Sydafrika) anlände FEM nya svenska poliskollegor, vilket gjort att vi nu är åtta svenska poliser i FN-polisorganisationen vilket faktiskt är det antal vi egentligen skall vara! Detta kommer att vara fram till den 17 maj, då jag lämnar för Sverige! Nedan det nya gänget under introdutionstiden i Kinshasa...

De fem nya kollegorna! Från vänster sett: Jörgen Lagergren, Johnny Wiklund, Torbjörn Skantz, Eva Drugge och Kjell Fahlgren...

2007.04.27: Fredag. Hurra! Då är man åter tillbaka till kaoset i Kongo. Hann inte längre än till bagageupphämningshallen när värsta slagsmålet bröt ut mellan rivaliserande auktoriserade (?) bagageupphämtare som hade delade menigar om vem som skulle ha rätt att bära vad. Men som med det mesta här, så lugnade det ner sig nästan lika snabbt som det började... För egen del återstår det tre veckor för mig i denna mission, sedan är det hem till Göteborg som gäller! Hemma från och med den 18 maj, som det ser ut just nu, och är väl mer eller mindre mentalt redan hemma. Ja, ja...

Nedan länk går till en mindre bildkavalkad på 34 bilder från Western Cape Region. Hela rasket är på drygt 4 MB och har man lite mer fräs i linjen än i Kongo bör det inte ta allt för lång tid att få ner...

Länk med mer text och framförallt bilder från Western Cape Region - Vackert var det!

2007.04.24: Tisdag. Igår lämnades kusin vitamin av vid Capet Towms international, så på var sitt håll fick vi ha våra ensamma middagar, han i sitt flygplan och jag i toppen av ABSA building, 31.a vån där vi en gång i tiden hävde i oss födelsedagsdrinkar för runt en vecka sedan. Idag far jag med eftermiddagsflyg till Johannesburg, kort övernattning o okristligt tidigt avfärd mot Kongo nu på onsdag morgon. Räkna vad det lider med en liten länk här, med text o bilder från Sydafrika. Känns som man varit här en mindre evighet, fast det bara var en vecka! Nedan ett första smakprov, med representativt väder för vår vistelse, dvs näst intill vindstilla och stålande sol! Fotot taget av Jan-Olof...

Hyfsad utsikt från stupen vid Cape Point, just bredvid Cape of Good Hope

2007.04.21: Lördag. Man kan inte säga annat än att Sydafrika är riktigt civilicerat. Visserligen lyser det gamla apartheidsystemet igenom nästan överallt. Alla funktioner av högre grad sköts av ljushyade människor men mer enkla tjänster i butiker o restauranger sköts av mörkhyade människor. Hur som helst, Capetownregionen är fasligt vacker! Dramatiska berg, hav och sjöar, flashiga stränder, bebyggelse på höga branter och ännu mer coola berg! Ja, vad har vi då gjort hittills, jo här följer en liten resume, bilder o mer text kommer senare...

Storslagen födelsedagsmiddag på innestället PIGALLE (!) som var vansinnigt gott och vanisinnigt trevligt! Självklart champagne innan, både till lunch och innan middagen. Dessutom under dagen lyckades hitta en skybar på trettioförsta våningen i ABSA building mitt inne i centrala Capte Town, en otroligt porrig inredning vilket inte hindrade oss från flertalet oförskämt billiga och stora födelsedagsdrinkar. Taffelberget (Table Mountain) hör ju förstås till. Vi tog oss upp med linbanan, inte många minuter o vips! Promenaden upp tar annars 3,5 tim, och för oss tog den 1,5 tim åt anndra hållet ner, av o till i bra brant nedfart. Hur som helst en grymt läcker utsikt såväl uppe på berget, liksom under nerklättrandet. En mindre god fast cool middag uppe på RITZs tjugotredje våning, där hela restaurangen snurrade runt, allt för rättvis utsikt skull! Bilhyrning för en vecka framöver. Fast till och från Ritz tog vi svarttaxi, en black taxi som man på fullt allvar kallar de upphottade minibussarna som susar runt o tutar o lever om med megastereoanläggningar. Dessa användes förr av enbart de svarta, numera av även en del vita, men namnet lever kvar! Dyrt dessutom, hela fyra kronor per person, så vi försöker ju självklart oftast promenera! Dryga en och en halv timmes flygning i sportplan (tvungen att släpa med instruktör eftersom de annars krävs färdig o klar validering, vilket tar en vecka att greja med) längs kapstaden och bergsskedjorna söder ut till Goda hoppsudden. Vansinnigt vackert, och självklart hade bokat upp en Cessna, dvs högvingat flygplan, allt för utsiktens skull! Picknickarrangemang med vita dukar ute på vingårdsdomän, vita dukar och känslan att vara mitt inne i början på förra seklet mitt i en kröugermålning. Bad i varma källor (medeltemp på 43 grader), bad i Indiska Oceanen, och bad i Atlanten – Allt på EN och SAMMA dag! Dagen avslutades alltså vid Cape Agulhas, Afrikas sydligaste punkt, där dessa två världshav möts. Ena foten bredvid Atlanten, andra vid Indiska Oceanen! Ridning i solnedgången längs vidunderliga vyer, berg, sjöar och bara så vackert. Därefter sen-kvälls titt på åsnepigvinger (har man hört dem förstår man varför de heter så!) innan åter till Cape Town, för avslutning av vår tredagarstouring med kvällsmål innehållande Springbok, beef Biltong (ej biltång!) wilderbeest (gnu!), Kudu och Eland, ackompangerat med ypperligt vin från Stellenboch!

Idag skall vi ut till Robben Island, den gamla fängelseön, vilket tydligen är populärt värre som utflyktsmål, så vi köpte våra biljetter för flera dagar sedan. Vi får väl se om detta lever upp till bevis. I alla fall är det som vanligt soligt, och som en hyfsad svensk sommar, så en båttur kan ju alltid blir trevligt...

2007.04.16: Måndag, kl 00.20. Då är man minsan i Kapstaden i skrivandets stund! Just checkat in på mitt bed and breakfastboende. Resan ner gick utmärkt men tog ändå nästan hela dagen. Man kan tycka att Kongo bara ligger runt hörnet, fast jag fick allt fortsätta knappa fyra timmar till med flyg från Kinshasa för att komma ner till Johanesburg, samt knappa två timmar J-burg till Kapstaden, så hela vägen från Sverige blir ju ganska långt...

Föga intressant för er andra kanske, men min trevliga hallandskusin Jan-Olof (för vilken jag upplyste i början av året att jag skulle ner hit till Kapstaden) meddelade mig lite otippat att han minsan också tänkte dyka upp, så nu blir det en vecka med kusiner på drift i kapstadsregionen, beroende på hur länge vi står ut med varandra! Jan-Olof dyker upp senare idag. Mer rapportering lär följa... Just det, jag fyller ju faktiskt år idag! Så det skall minsan ätas gott senare idag!!

2007.04.11: Onsdag. Inte mer än tre hela dagar tills jag åker till Sydafrika och Capettown. Denna onsdag är även dagen då Bemba lämnade Demokratiska Kongo, samtidigt som försöken att få Kongo till en demokratisk stat också lämnade!? Att Bemba lämnat, trots den gamla rebelledare och mindre gangster han var, så var han i alla fall en alternativ presidentkandidat, som misslyckades att bli president och har nu mer eller mindre flytt ur landet, om än med detta lands lednings godtyckande, då hans frånvaro helt klart lär stablilisera landet. Troligtvis lär vi se en lugnare tid framöver, fast som sagt, vad det kommer att bli av demokrati återstår att se!

Hur som helst. Mitt i natten till idag (läs tidigt denna morgon) assisterade FN med eskort till Bemba från centrala Kinshasa ut till stora flygplatsen Ndjili. Innan detta hade Bembas ansökan att få lämna landet för att ta sig till Portugal godkänts av Kongos ledning. Fast självklart skulle det in i det sista visas vem som bestämmer i detta land. Avfärden försenades kraftigt, tillstånd för flyttande och tankning av hans privata Boeing 727 förhalades, start-up clearance och till och med taxningen tog sin tid! Mitt i natten ute vid Ndjili flygplats siktades långt bort i horisonten denna natts enda inkommande flygplan. Självklart var Bembas plan tvunget att vänta ytterliggare 20 min tills det landande planet flygit förbi flygplatsen, svängt runt och till slut landat från andra hållet! Så, efter detta rullade Bemba för att slutligen lyfta med sin Boeing kl 02.05…

Nedan bild från väntande eskortförtrupp och foto innefrån en av våra pansarförstärkta FN-fordon i eskorten. Det var riktigt suggestivt att på vägen ut längs dammiga kongovägar vara det absolut första fordonet som bröt gatumörkret följda bakom av en till synes oändlig rad av lyktor från vita mer eller mindre bepansrade FN-fordon – Detta enorma eskortuppbåd med familjen Bemba någonstans mitt i...

ÖVRE HALVAN: Uppställning med förtruppen innan avfärd mot Ndjili flygplats. NEDRE HALVAN: Jag med våra bangladeshkravallpoliser i en av våra APCs (Armored Personnel Carrier)

2007.04.02: Måndag. Välkommen till en ny vecka! Tyvärr lyckades jag missa alla aprilskämt hemma i Sverige, med undantag av flygklubbens lustigheter kring att över flygplansparkering!

Nere hos oss har man inte traditionen med aprilskämt. Lugnet råder forfarande fast ett litet orosmoment är att BEMBA forfarande är i excil hos sydafrikanska ambassadören. Dock har Portugal (där Bemba har hus och känningar) accepterat att ta emot honom och nu kvarstår att han skall få fri lejd ut ur landet. Från regeringshåll verkar man passa på att visa vem som bestämmer, så när Bemba får detta, återstår verkligen att se! Vidare finns olika åsikter kring Bembas före detta privatarme i Kinshasa. Vissa hävdar att den är eliminerad, andra hävdar att de nu är spridda vind för våg i stan, att den tidigare försörjaren (Bemba) inte längre föder dem, och att de själva nu lösdrivande här och där med vapen får se till att mätta magen och ta för sig vad de behöver! Hittills har det dock inte varit mer problem med rövande militärer än normalt. To be continued, får man väl säga...

Nedan länken till gårdagens äventyr väster om Kinshasa. En dagsutflykt till ett av Demokratiska Kongos STÖRSTA vattenfall! Turen tog dryga två timmar dit, och pga väderlek med regn tog hemresan tre timmar! Se bilderna via nedan länk!

CHUTE DE ZONGO - Länk till text o nio bilder från ett av Kongos största vattenfall !!

2007.03.27: Tisdag. En del av alla insamlade vapen från dagarna som gick ser ni nedan. Nu har vi inte bara fått ta emot deras kulor, utan även deras vapen! Annars läget på stan just nu - Fortsatt lugn... Desto mer rapporter att ställa samman på kontoret! Ja, ja...

Vapeninsamling från Bemba-rebeller som gett sig (Foto: MONUC press)

2007.03.26: Måndag. Idag var det nästan som en normal måndag. Folket har hittat tillbaka till centrala stan, och i och med detta även den tröga trafiken och det allmänna typiska kongokaoset. Snip snap snut, så verkar denna saga slut! Fast, en hel del påminner om dagarna som gick, se nedan, såväl rutor som fasad ganska välpepprade! Under detta en bild på ett av våra pansarfordon som användes fligit under dessa två dygn. Skottskadorna i plåten och i en av de små rutorna markerade vid fotograferingen...

Vackra Kinshasa efter tvådagarskriget i Mars 2007

Ett av de pansarfordon vi använde under våra evakueringsmissioner. Skottskadorna inringade (Foto: Indiska FPU:erna)

2007.03.25: Söndag. Idag är vi inne på andra lugna dagen, samma dag som ni hemma i Sverige är en timma före oss genom sommartid, vilket vi ju har här jämt.

Fortfarande råder en viss spöklik stämning, från att ha varit mycket få människor ute till att det nu sakterligen börjar återgå till normal tillvaro. Jag antar att det blir mer mot det noramala i morgon måndag. För vår del är det en massa rapporter som skall skrivas. Inte nog med att man har jobbat häcken av sig dygnet runt några dagar, så skall alla begärda rapporter ha varit klara helst innan det ens händelserna inträffat. Hur som helst, mig veterligen har ingen inom vår FN-verksameht blivit skadad, så vi har överlevt krigsdagarna helt oskadda. Det ryktas om att någon frivillighetspersonal inom FN-organisationen skulle ha skadats, fast jag har inte hört eller sett något konkret om detta.

2007.03.23: Fredag, kl 19.30. Paus i kriget? Verkar ha lugnat ner sig. Inte hört av någon skottlossning under de senaste två timmarna, folk börjar våga visa sig ute på gatorna igen, och jag konstaterade just under vår senaste evakueringstur att mitt hus där jag bor var helt, åtminstone utanpå, så det verkar inte ha plundrats. Annars ser man några fall av plundring här och där, fast inte allt för utbrett. Även Ericssons kontor ser helt ut utanpå, vilket är imponerande eftersom det ligger just bredvid Bembas kvarter, där det sköts hejvillt.

2007.03.23: Fredag, kl 12.30. Paus på högkvarteret. En ganska stor del av FN-personalen i Kinshasa har nu evakuerats till en uppsamlings-camp i västra Kinshasa. Vi har i nuläget hämtat upp närmare 100 personer genom våra poliser, och militären minst samma om inte mer. Det blev inte mer än timman sömn i natt, bryskt väckt av kraftig granat eld vid 06-tiden under sömnförsök på jobbet! Mer eller mindre alla vill bli hämtade direkt, trots att det definitivt bästa är att vara tålmodig och hålla sig innomhus, alltså hemma! Vi prioriterar i nuläget skadade samt mer akuta hotbilder. Trots att vi är mängder av nationer, mängder av olika skolning-radioutrustning-bakgrund, och mängder av olika ideer går det hela faktiskt ganksa (ja, ganska) bra. Nedan från gårdagseftermiddagens uppmjukningsövninig...

Extraction (enstaka evakuering) av UNICEF-BIAC-personal (Bance International). Foto: Myriam Asmani

2007.03.23: Fredag, kl 02.30. Koordineringen har flyttats ut från vår byrå till FN:s högkvarter och samtidigt har vår operationella del kommenderats ut för att sköta dirigeringen på fältet. Hittils har vi evakuerat dryga 20-talet personer. Vid ett tillfälle hamnade vi mitt i vildaste eldstriden, där man tack och lov inte hade annat än handeldvapen, vilket de bilar vi har som är pansarförstärkta klarar av. Dock sköt man sönder ett av däcken, så det tog ett bra tag att ta sig tillbaka till FN-kampen.

Just nu på sena natten har det lugnat ner sig. Det finns inga uppgifter om huruvida FARDC lyckats avväpna Bembas miliser, eller inte alls? Antalet skadade/avlidna är ytterst oklart (själv räknat tre personer), stan är ytterst tom och övergiven, och vid FN-högkvarteret är det nu fullt med civila människor, som just börjar förflyttas till en uppsamlingskamp i västra Kinshasa. Det finns även ett rykte om att Bemba söker eldupphör. Hur seriöst detta är återstår att se. Tyvärr har det inte varit läge att fotografera, vilket kanske är förståligt!

2007.03.22: Torsdag, kl 16.15. Trafikkaoset är definitivt över - Från kaos till spökstad! Lokalbefolkningen är som bortblåst, citykriget verkar fortfarande pågå runt Bembas kvarter runt 3-4 kilometer från vårt kontor, det ryktas om ett antal döda kongoleser (10-20 pers?), det har beslutats att ett av våra evakueringsteam skall rycka ut för att rädda FN-folk och jag har blivit beordrard att vara koordineringsman på kontoret, vilket kanske är säkrast, men definitivt tråkigast. Hur som helst, nedan en bild jag tog nyss under en rekogniseringstur mellan FN-huvudkvarteret och vårt kontor. Stan mer öde än någonsin!

Boulvard 30 Juni:s östra del, Kinshasas huvudparadgata, normalt proppad med folk men idag vid 16-tiden mer öde än någonsin!

2007.03.22: Torsdag, kl 14.30. Runt lunch idag började pangandet i staden Kinshasa igen, efter drygt fyra månaders uppehåll (Senast var ju lördagen den 11 november 2006). Tydligen sätter statsarmen FARDC in hårdhanskarna mot den före detta presidentkandidaten Bemba som inte vill överlämna sitt allmäna beskydd åt staten, utan vill fortsätta ha sin egna beväpnade milisförsvarsgrupp på runt 200-250 man! Den 15 mars gick statens (president Kabilas) ultimatum ut, och sedan dess har det som nedan nämnts varit lite mer spännt i Kinshasa.

Dagens skjutande mitt inne i centrum runt Bembas kvarter innebar att hela stadens befolkning på en gång började röra sig ut från centrum, mot sina hemtrakter i förortsregionerna, vilket självklart renderade i trafikkaos. Själv skulle jag ta mig i motsatt riktning (in mot stan) från ett koordineringsmöte mot vår compound i östra centrala stan. Normalt tar denna tur 20 min, men tog nu över 1,5 tim! Hur som helst, just verkar pangandet avtagit något, alla rekommenderas att stanna där de är och hittills har våra kravallpoliser inte behövts för sin alternativa uppgift, att evakuera FN-personal som blvivt inskjutna på fel ställen. I alla fall verkar nu FARDC skridit till verket med att avlägsna Bembas egna privatbeskyddararme. Vår FN-polischef är i nuläget i möte om huruvuda det skall bli lokala evakueringar eller inte. Oftast är det dock bäst om folk stannar där de är, så jag hoppas inte det dras igång massa evakueringsarbete bara för att visa vad våra FPU duger till.

2007.03.20: Tisdag. En morgon i missionen kan vara nog så händelserik. Det var tänkt som en normal avfärd för 38 av våra senegaleser ut till flygplatsen utanför Kinshasa, för en intern inrikesflygning med FN-flyget, men innan ens klockan var 09.00 hände följande:

Bestäld transport för personerna kl 05.45 dök inte upp. En transportman hade gått hem med fel nycklar kvällen innan! 40 min försenade far vi ut mot flygplatsen, hälften instuvade i en mindre reservbil, andra halvan bak i en transportlastbil. Lastbilen med väskor, gods, och några senegaleser lyckas köra på en lokal kongoles (huruvida det verkligen rörde sig om en påkörning eller snarare bara en svag touch är oklart i nuläget, men den påkörde verkade i princip helt oskadd!). Kongolesen, alltså mannen, föll samman, stor uppståndelse, alla såg minsan hur FN-lastbilen bryskt masakrerat den stackars mannen (?) och vi tvingas ta med både mannen och lokala poliser i lastbilen för att inte missa flighten. Väl ute vid flygplatsen visar sig en av senegalserana ha skickat iväg sitt ID-kort i en väska DAGEN INNAN. Han tvingas stanna kvar (inget ID, ingen flight!) och vi tvingas göra massa pappersarbete och ett antal samtal för att via kurir skicka tillbaka hans ID med samma flygplan som just skall lämna oss! Sedan blir vi varse att delar av godset som skulle med vägras lastas ombord då det är farligt explosivt gods och måste flyga speciell flight, vilket man inte krävde eller sa något om kvällen innan vid vår avstämning. Ännu mer administativa åtgärder för att ta tillbaka, säkra, och planera nästa tur med ammunition och granater. Och så uppföljning av trafikolyckeanmälan, mannens status enl sjukhuspersonal o.s.v...

2007.03.17: Lördag. Jaha, då har man hastigt o lustigt bestämt att vi inte skall fortsätta med vår förstärkning borta i staden Matadi. Detta innebär att jag INTE skall upp i ottan i morgon och blir istället kvar i Kinshasa, som vanligt. Hade nästan börjat spetsa in mig på morgondagens resa (och 10 dagar framöver), fast nu slipper man ju kliva upp kl 04 och blir kvar i bekvämligheternas Kinshasa...

Situationen i Kinshasa är fortarande lite mer spänd än normalt, fast betydligt lugnare än för några dagar sedan. Lite lustigt, det räcker med lite extra trafikstockning och viss personal på byråer och kosulat tror direkt att nu börjar kriget - Lite överdrivet nervösa tycker jag. Och man kan ju dra sig till minnes att när folk tror att något skall hända här nere, har det hittills aldrig hänt något av större dignitet!

2007.03.14: Onsdag. Redan en uppdatering igen! Infasningen av våra kravallbackup-poliser går ganska bra. Nu på söndag skall jag åka de 36 milen väster ut till Matadi, dit jag och 60 av våra indiska poliser skall. Det är tänkt att jag skall bli kvar nere i Matadi i tio (10!) dagar, så jag borde hinna se mig om. Det lilla jag hann se förra gången för knappa halvåret sedan var häftig mycket kuperad natur.

I Kinshasa har vi just nu ett lite mer spänt läge. Nya presidentens poliser accepterar inte längre att den tidigare presidentkandidaten som förlorade (Bemba) fortsätter att ha sin egna ganska stora beskyddar-arme, som mestadels består av före detta miliser (eller om man nu skall definiera det som NUVARANDE miliser?). De ser lagom skräckinjagande ut, har röda band runt huvudet, och det är inga man frivilligt ger sig i klinch med. Nu verka Kabila ha gett ett ultimatum att dessa miliser måste packa sig iväg, annars så skall de få hjälp att komma iväg, och det kan innebära det mesta! Men som vanligt, när man tror här att saker händer så har hittills inget hänt. När det hänt saker har inget trott att något skulle hända, så vi får väl se! Nedan två suddiga hastigt tagna bilder på milismän...

Suddiga miliser med rött runt huvudet till vänster, FN-soldater vid skyddsvärn till höger (Beklagar bildkvaliten)

En annan rökande (undra vad?) milisman med onormal blå huvudbonad, gummistövlar, och automatvapen i högsta hugg! (Beklagar bildkvaliten)

2007.03.12: Måndag. Åter i kongoland, åter till värme mestades sol. Det har hunnit hända endel här nere, mestadels lugnt fast lite mindre oroshärdar dels vid angolanska gränsen ca 40 mil syd ost om Kinshasa, dels sedvanliga mindre oroligheter längs östra Kongo, 150 mil från Kinshasa.

Nyheterna i min stad, Kinshasa, är mest att hela vår trupp på 250 FN-kravallpoliser har bytts ut. 125 nya bangladesher och 125 nya indier, vilka nu måste lära sig systemet, lära sig hitta och lära sig vilka av oss som representerar verksamheten. Man kan tycka att deras avgående kollegor skulle försöka hinna lära upp dem under den veckan de var omlott, fast det verkar inte ha blivit så mycket av det, fast dock en aning, och här nere är det betydligt bättre än ingenting!

Radio och TV ägs i detta land av ett antal privata personer, någon statlig TV finns inte, det närmsta är propagandakanaler från de olika politikerna eller presidenterna. En någorlunda oberoende radiokanal RADIO OKAPI har länge supportats av FN och lite andra medel. Denna kanal firade fem år i helgen, och i lördags hade man en stor direktsänd konsert, dit högdjur från FN-organisationen i Kongo kom, samt även kända kongo-artister. Således skulle vi duka upp med extra bevakning och extra stand by resurser i fall att det skulle komma för mycket folk och i fall att det hela skulle urarta. Hela härligheten förflöt dock ytterst lugnt. Kändes lite som förr hemma på poliskommendering i Göteborg, lunka runt, se myndighetsmässig ut, fast även samtidigt hålla ett litet övervakande öga, fast framförallt se till att inte missa huvudnumren på konserten! Sista två artisterna var två överraskningsnummer, med två riktiga kändisar i Kinshasa. Dels PAPA WEMBA (tror det är rätt stavat), och dels en lättsam ironisk men även trevlig immitationsgrupp av högste FN-chefen William Swing, varför de döpt sig fyndigt nog till CUCU SOUING! Nedan froterar man sig med dessa högljur, efter konsertens slut...

Kinhsasas Thomas Ledin: PAPA WEMBA

En av våra tolkar, artisten CUCU SOUING, och jag...

2007.03.04: Söndag. Livet flyter på i Paris. Försöker njuta i fulla drag med museum, kaffeer, Eiffeltornet, krogar mer eller mindre flotta o.s.v. innan det blir afrika på tisdag. Faktiskt även klippt mig i de norra indiska kvarteren och bor furstuligt hos Alexander i 7.e arrondissemetet, med eget rum till och med med egen ingång, riktigt centralt med fem minuter er till fots till Louvre:n och Musee D'Orsay.

Jo, för er som känner Mikaela, så fyller hon 30 år idag! Hur som helst, nedan har ni mina ingifta paris-sysslingar Alexander och Anna, de två personerna med glasögon, och deras respektive, och så jag mitt i mellan.

Parissläktingarna med respektive, och så jag mitt i...

2007.03.01: Torsdag. Jaha, då lämnar man Sverige för sista gången innan man kommer hem lite mer permanent, i slutet av maj. Idag dock ner till Paris för några dagars mellanuppehåll där (våldgästar min trevliga plastkusin som bor mitt i smeten) och sedan till afrikaland nästa vecka. Med tanke på det fantastiska göteborgsvädret blir det faktiskt ganska gott att åka till lite varmare breddgrader...

2007.02.13: Tisdag. Läget är nu så stabilisterat i Matadi så att våra tillfälligt placerade poliser i Matadi har skickats tillbaka till Kinshasa, nu i söndags. Det har blivit en hel del administrativ prägel på jobet, dels tillfälliga tjänsten i Matadi, dels att större delen av våra kravallpoliser skall bytas ut under kommande veckor, efter att ha tjänstgjort i Kongo mer än ett år. Dock hann vi faktiskt med en lite tur ut på Kongofloden i söndags, där man svalkade sig i det 30-gradiga vattnet! Man lider!

Annars ser jag fram emot en dryg veckas hemmavistelse, dyker upp i Sverige nu på lördag, och finns hemma i Sverige mellan 17-28 februari, hoppas vi ses!

Congo Beach, eller vad vi nu skall kalla det...

2007.02.04: Söndag. I staden Matadi, 30 mil öster om Kinshasa, verkar läget fortfarande lugnt. Min franska kollega som skickades med våra FPU:er ner till Matadi rapporterar om fortsatt lugn. Dock har man signalerat en protestdag i morgon måndag, och samma har man gjort här i Kinshasa. Man vill ha en död dag, dvs blockera all trafik för att ha en dag där inget fungerar eller rör sig. Det har anonserats förr, utan att något blivit av, så vi får väl se!

Dock får man ta tillvara på det lugn som råder. Idag söndag blev det å nyo en hästtur, löjligt roligt! Idag var det 10.e gången, och nu gör allt hästkraken som jag vill, i alla fall mer eller mindre. Självklart bl.a. galopp åxå. Nedan har jag positionerat upp Cosmic och mig för foto - Tack Jocke för fotoassistansen...

Undertecknad uppställd med Cosmic för posering (Foto: Joakim Löfvendahl)

2007.02.01: Torsdag. Dagen gick åt till en heldagstur till Kisangani (gamla Stanleyville, ca 120 mil öster ut) med FN-flyg fram o tillbaka. Det var inspektion och presentation för våra 125 nya bangladesher som tidigare blivit avlösta. Vår högste chef, min gruppchef och jag... Alltid bra att träffa våra poliser öga mot öga för endel utbyte, och så fick självaste högste polischefen säga hej till hela gänget.

Samtidigt denna torsdag, i Matadi (30 mil öster ut, dvs 150 mil från där jag var huvuddelen av denna dag!) har det gått hett till! Man hade ett av lokalvalen igår, och i samband med detta blev det upplopp och kravaller. Man har rapporterat allt mellan 4 döda, till 50-talet döda (!) och hittills har vi inte fått något bekräftat. Dock har vi skickat endel av våra kravallpoliser (inklusive en av mina kollegor, vi andra var ju i Kisangani samtidigt) från Kinshasa ner till Matadi med helikopter idag, och ytterliggare skall skickas imorgon, eftersom vi har 40-talet internationella FN-anställda i Matadi. När jag var där för några månader sedan var det kolugnt. Vi får väl se hur det hela utvecklar sig...

2007.01.28: Söndag. Måste tillägga att jag för första gången åt krokodil, igår kväll, intressant! Idag lunch några timmar i sol vid poolen, känner mig lite grillad...

2007.01.27: Lördag. Den stora dagen då FNs nya koreanske generalsekreterare Ban Ki-Moon gjorde sitt premiärbesök i Demokratiska Republiken Kongo (DRK). Ban Ki-Moon hade ett hektiskt heldagsprogram, inklusive en helikoptertur över för två timmars visit i det andra kongo, Republiken Kongo, i staden Brassaville. Under morgondagen lämnar Ban Ki-Moon DRK via staden Kisangani (gamla Stanleyville).

Hur som helst, i dagens program ingick en besök vid en stor hall med ett massmöte inför större delen av Kinshasas FN-personal. Vid välkomnandet ingick hedersvaktsmottagande utförd av FN-militär, och efter mötet skulle vi bidra med hedersvaktsavsked, med våra kravallpoliser i flottaste uppställning. Med svenskt sinne jag tyckte att vi helt enkelt deligerar uppgiften till våra bangladesher och indier, fast ack, så lätt gick det inte. De hade minsan olika protokoll, olika seder, och framförallt olika åsikter om VEM som skulle leda det gemensamma spektaktlet, och VEM som skulle bära den gemensamma FN-flaggan! Ett tag var vi inne på att stryka vår del om det skulle vara så svårt att komma överens, fast sedan fick vi helt enkelt ta tag i ledningen själva! Kollegan Ihab ledde cirkusen, jag fick släpa fana! Fast det hela blev riktigt flådigt!

Nedan passar man på att prata med FNs nye generalsektreterare. Har man pratat med den förre får man ju fortsätta att samtala även med den nytillsatte! På fotot under detta hälsar samma man på vår hedersvakt, inklusive fanbäraren – Flott värre!

Ett glatt leende och handskakning med FNs nye generalsekreterare BAN KI-MOON från Sydkorea

BAN KI-MOON hälsar på vår hedersvakt och dess fanbärare, d.v.s. undertecknad! Foto:Myriam Asmani (Tack för hjälpen!)

Fanan! Foto:Myriam Asmani

2007.01.25: Torsdag. Ban Ki-Moon skall fara runt hos oss under hela lördagen. Våra FPUer kommer vara engagerade fullt ut i någon form av reservgrupperingar runt om i staden. Utöver detta skall vi delta i en hedersvakt, där både Bangladesherna och Indierna skulle delta. Vi deligerade önskemålet men det visade sig att man inte kunde bestämma sig för vem som skulle leda det hela, och till slut fick vi bryskt bestämma att både ledning och fanbärning av FN-flaggan skulle skötas av oss på vårt kontor! Och vips så åkte min kollega på att leda det hela, och jag att bära FN-flaggan! Idag och igår har det repeterats flitigt, i morgon Indiens nationaldag är det paus. På lördag skall vi visa upp oss för generalsekreteraren...

2007.01.22: Måndag. Har inte så mycket news att komma med. I princip hela landet är det stabilt, med några få undantag av och till i östra delarna, fast huvudstaden Kinshasa är så lugnt att man faktiskt skulle kunna ha lite besök, fast det är väl ingen som hittar hit ner frivilligt...

Den stora kommande händelsen är att FN:s nya generalsekreterare Ban Ki-Moon har valt Kongo (DRK) som sitt första land att besöka, bland värdens alla FN-missioner. Han kommer att dyka upp från fredag kväll till söndag morgon, och självklart kommer våra FPUer engageras. Dels skall de genomföra en av alla mottagningar med Guard of Honnor, dels assistera i eskort och säkerhet. Detta kräver sin planering, och eftersom det finns lika många ideer som planerare i denna mission kräver detta sina turer. Ja, ja, Ban Ki-Moon lär väl hitta runt i alla fall!

2007.01.14: Söndag. Det stora lugnet är kvar i Kongo. Kommit tillbaka i vanliga arbetsgängorna, och idag lyckade man få till lite ledig tid, med ny ridning igen, efter ett långt juluppehåll. Det är faktiskt riktigt roligt! Idag var vi tre (jag, Joakim och Niklas) varav Niklas gjorde sitt galoppdop idag, dvs första gången i galopp på äkta häst, och då skall man fira detta, se nedan andra bilden!

Undertecknad i full rulle med min nya hjälm och sina short chaps

Visserligen inte äkta champagne, men så bra det kan bli i Kongo! Niklas håller hov efter sin första galopp på häst någonsin, och vi andra kunde inte annat än delta i festyran - STORT grattis!

2007.01.09: Tisdag. Åter i Kongoland, där det visar sig fortfarande råda ett politiskt lugn. Anghängarna till förlorararen Bemba, från förra årets val, verkar ha gått upp i rök eller helt bytt sida, vilket är mer troligt, fast ur våra svenska ögon sett lite förvånande.

Angående väderfronten är här stålande sol och cira 30 grader - Faktiskt riktigt behagligt. Både lunch och fika sker med fördel utomhus. För er som missat möjligheten, finns till vänster i denna eminenta webbplats bland länkarna även BBC:s väderlekstjänst över just Afrika och Kinshasa, så ni inte tror att jag ljuger...

2007.01.06: Lördag. Det närmar sig snart dags att lämna Sverige, en helg kvar med alla trevliga människor, sedan åter till Kinshasa. Skall ha en stor klanträff idag (lördag) med 20 pers, hos pappa och Kristina, skall bli kul.

Önskar er hur som helst en god fortsättning på 2007 med en bild nedan från delar av luciatågsdeltagarna i Kinshasa under vår repetition i december 2006...

Luciatågsrepetition december 2006

Jo, senare på aftonen lördagen den 6.e samlades faktiskt hela släkten Molin, inklusive nästan 96-åriga mormor Brita. Med stor hjälp av pappa och Kristina åt, drack, och mådde hela gänget ypperligt - Nedan faktiskt hela gänget på bild!

Gänget efter klanmiddagen: (Övre raden) pappa Jan, Pontus, Jan-Olof, Lina, Anna, Markus, Lena, Marianne, Johanna, Ann, Berit, Frida, Björn, Kristina, Therese, (mellanraden) jag, Brita, Urban, Thomas, (främre raden) Arvid och Louise! Typ 21 personer...

Vill du komma längre bak i tiden? Fortsättning, eller snarare början, år 2005-2006 finns under länken kongobloggen2006