INKALEDEN OCH MACHU PICCHU 24-28 OKTOBER

Så till resans höjdpunkt, inkaleden (the Inka trail) som på fjärde dagen skulle avslutas med ankomst till Machu Picchu, Inkarikets heligaste och mest svåråtkomliga anläggning, endast tillgänglig gemom vandring till fots i flera dagar längs stup och rejält branta storstegade trappor, detta på höjder upp till 4.300 meter över havet. Fyra dagars ganska tuff vandring - konstaterade även jag...



Molle och Viveca i Peru oktober 2010
Gänget i bussen tidigt på morgonen just när vi lämnar Cusco för färd mot Ollantaytambo och sedan avmarsch på inkaleden...

Molle och Viveca i Peru oktober 2010
Inkaleden med de tre övernattningarna markerade med röda cirklar och start/mål markerat med röda fyrkanter. Första eftermiddagen blev den kortaste dagen, dag två ständigt uppför, dag tre över högsta passet på 4.200 meter och dag fyra äntligen ankomst till Machu Picchu.

Molle och Viveca i Peru oktober 2010
Östra delen av vandringen med de två första övernattningarna.

Molle och Viveca i Peru oktober 2010
Första dagen: Ompackning inför starten och full fart på bärare och mat-teamet, häftig syn, välorganiserat!

Molle och Viveca i Peru oktober 2010
Vandringsgänget och vår assisterande extraguide: Helene (ass-guiden), Viveca, dottern Annelise med fadern Bob, Tulla, jag själv bakom Tulla, Britta, Richard, och Brittas make Lars. (Foto: Max, vår huvudguide)

Molle och Viveca i Peru oktober 2010
Längs Urubamba river finns inget annat färdsätt än till fots eller tåget upp mot Aguas Calientes. Typ minst tre dagars vandring eller tre timmar tåg...

Molle och Viveca i Peru oktober 2010
Kaktusar på knappa 2.000 meters höjd.

Molle och Viveca i Peru oktober 2010
Som dessutom blommade.

Molle och Viveca i Peru oktober 2010
Mer kaktus som blommar.

Molle och Viveca i Peru oktober 2010
Änglatrumpeter i mängder.

Molle och Viveca i Peru oktober 2010
Äkta vilda orchideer!

Molle och Viveca i Peru oktober 2010
Och papegoja i vild miljö.

Molle och Viveca i Peru oktober 2010
Komfort! Vid varje stopp för lunch, middag, eller annat fika så var allt redan fixat av både bärarlaget och kockteamet. Självklart även alltid redskap för tvagning av händerna.

Molle och Viveca i Peru oktober 2010
Pappa Bob och dottern Annelise från USA/Sacramento som just slagit sig ner i mattältet innan lunchdags.

Molle och Viveca i Peru oktober 2010
Första kvällen. De gröna sovtälten och gula mattältet redan monterat när vi kom fram. Välkomstfika direkt, sedan någon timmas relax och så trerätters middag - Samma koncept alla eftermiddagar/kvällar, ytterst trevligt upplägg.

Molle och Viveca i Peru oktober 2010
Natt med fullmåne. Skuggan från närliggande berg syns tydligt, det månbelysta ovanför ser nästan ut som dagsljus, under en magnefik stjärnhimmel.

Molle och Viveca i Peru oktober 2010
Morgonuppställning efter första frukosten. Hela gänget med bärare och kockar presenterades. Här alla vi turister och hela vårt lokala gäng. I bakgrunden Patalaqtaruinerna.

Molle och Viveca i Peru oktober 2010
Patalaqtaruinerna sett från andra sidan.

Molle och Viveca i Peru oktober 2010
Längs inkaleden måste man ha guide. Det är inte tillåtet att vandra själv, dels för säkerhetens skull, dels för miljön och de få kampingytorna, så längs vandrandet finns fasta kontrollstationer...

Molle och Viveca i Peru oktober 2010
... där det gäller att har rätt tillstånd med rätt passnummer och identitet på turisterna! Max 200 turister per dygn tillåts, det gäller att boka i tid.

Molle och Viveca i Peru oktober 2010
Rastplats. Inte bara vi blev trötta av det ständiga stigandet i höjd, även en lokal gris stäckte ut sig.

Molle och Viveca i Peru oktober 2010
Längst upp skall vi! Det som skymtas högst upp, dit skulle vi krångla oss upp, från 2.000 till 3.000 meters höjd...

Molle och Viveca i Peru oktober 2010
Än en gång omsprungna av våra bärare.

Molle och Viveca i Peru oktober 2010
Aha, livs levande Coca-plantor som var källan till det coca-te som vi drack flitigt av, allt för att slippa huvudverk på grund av den höga höjden.

Molle och Viveca i Peru oktober 2010
Inkaleden och några av dess otaliga trappor. Tänk att ha en 3,5 mil lång anlagd parkgång i denna natur!

Molle och Viveca i Peru oktober 2010
Nästan 3.000 meters höjd, vackert!

Molle och Viveca i Peru oktober 2010
Å så proceduren som vi hade vid varje övernattning;
Först välkomstfika med något lättsamt snacks-aktigt och te/kaffe/choklad.

Molle och Viveca i Peru oktober 2010
... Sedan efter någon timmas relax, lagom efter mörkrets inbrott vår trerättersmiddag.

Molle och Viveca i Peru oktober 2010
... och nästa morgon stor rejäl frukost efter att serverats morgonte/kaffe i våra egna tält. Snacka om camping med service!

Molle och Viveca i Peru oktober 2010
Magisk morgon på knappa 3.000 meters höjd, uppenbarligen ovanför molnen men lite senare...

Molle och Viveca i Peru oktober 2010
... uppenbarligen även mitt inne i molnen. Här har vi just tillbringat tältnatt nummer två.

Molle och Viveca i Peru oktober 2010
Efter andra tältnatten vidare upp mot vandringens högsta punkt, Warmiwanusqa pass på dryga 4.200 meters höjd, även detta mer i monlen än tidigare vandring.

Molle och Viveca i Peru oktober 2010
Och neråt igen...

Molle och Viveca i Peru oktober 2010
Karta på inkaledens östra del. Tredje och sista tältnatten markerad med röd cirkel, ca 3.800 meters höjd, och Machu Picchu vid röda rektangeln, vandringens slutmål.

Molle och Viveca i Peru oktober 2010
Ännu mer nedför...

Molle och Viveca i Peru oktober 2010
Bob och Annelise till vänster i bild, de andra längre fram i mitten, låååångt kvar ner tills leden åter igen gick uppför!

Molle och Viveca i Peru oktober 2010
Sayacmaca-ruinerna i princip lika märkligt placerade som Machu Picchu, fast hit var det bara två dagars vandring. En läplig försvarsanläggning halvvägs till Machu Picchu...

Molle och Viveca i Peru oktober 2010
Ett läckert CB-moln med ruin och vyer.

Molle och Viveca i Peru oktober 2010
Ett märkligt mikroklimat råder på dessa höjder. Normalt borde det vara lika karjt som det varit tidigare men molnens ständiga fukt just i detta område gör att växtligheten frodas mer än någonsin.

Molle och Viveca i Peru oktober 2010
Mini-änglatrumpeter tro?

Molle och Viveca i Peru oktober 2010
En sittande kollibri - Verkligen inte lätt att fånga på bild.

Molle och Viveca i Peru oktober 2010
... än svårare att fånga flygandes.

Molle och Viveca i Peru oktober 2010
Verkligen hängandes i luften som en supersnabb minihelikopter.

Molle och Viveca i Peru oktober 2010
Inte bara trappor, även tunnel att åla sig igenom.

Molle och Viveca i Peru oktober 2010
Vår mycket duktiga guide Max tittar på utsikten längs leden...

Molle och Viveca i Peru oktober 2010
... vilken av och till inte går av för hackor!

Molle och Viveca i Peru oktober 2010
Tälten uppslagna inför sista natten, här runt 3.800 meters höjd.

Molle och Viveca i Peru oktober 2010
Berg, moln, och solen, den gud inkaväldet avgudade mer än någon annan gud. De hade verkligen förstått solens betydelse, utan den skulle vi inte komma långt.

Molle och Viveca i Peru oktober 2010
Sista morgonen. Från våra 37 grader förra veckan i Amazonas hade vi nu hamnat på runt 5 plusgrader under denna natt, lite skillnad.

Molle och Viveca i Peru oktober 2010
Men så fort solen kom upp värmde det på direkt. Perfekt till frukosten.

Molle och Viveca i Peru oktober 2010
Avsked. Efter frukost sista vandringsdagen tog vi avsked från bärare och kockar efter att ha försökt förklara hur mycket vi njutigt av all deras fantastiska service.

Molle och Viveca i Peru oktober 2010
Första dagarna gick vi i och upp från en dal med grodperspektiv. Sista dagarna fick vi en helt annan vy genom att vi följde ryggen längst upp på en bergskedja. Vilka vyer...

Molle och Viveca i Peru oktober 2010
... och ännu mer vyer.

Molle och Viveca i Peru oktober 2010
Så äntligen nästan bara nedför kvar. Röda linjen beksriver ungefär hur vi sedan fortsatte i lövverket ner mot sista porten (solporten) innan man kunde se vårt slutmål, Machu Picchu...

Molle och Viveca i Peru oktober 2010
Brant neråt.

Molle och Viveca i Peru oktober 2010
Ytterligare en mellanpost passeras, Huinayhyayna-ruinerna som även de var uppförda intill imponerande branter.

Molle och Viveca i Peru oktober 2010
Som sagt, längs imponerande branter...

Molle och Viveca i Peru oktober 2010
Å så ännu mer trappor!

Molle och Viveca i Peru oktober 2010
Och minsan en fågel mitt i allt.

Molle och Viveca i Peru oktober 2010
Och ännu mer trappor, dessutom uppför igen!

Molle och Viveca i Peru oktober 2010
Så äntligen efter att ha passerat solporten fick vi vår första skymt av Machu Picchu, å så läckert!

Molle och Viveca i Peru oktober 2010
Sedan sista vandringen neråt, längs röda inritade linjen.

Molle och Viveca i Peru oktober 2010
Framme! Viveca och Molle framför det mytomspunna målet.

Molle och Viveca i Peru oktober 2010
Det gick inte att undvika den stora frågan; Hur kan man få för sig att anlägga något sådant här längst uppe på detta ställe? Flera dagars vandring från civilisationen? Visst ville de ha en ointagbar anläggning, men trots allt, så långt bort och på en så krånglig plats...

Efter detta bar det ner till Aguas Calientes, ett litet samhälle ca 500 höjdmeter lägre, nere längs Urubambafloden på 2.000 meters höjd, där det lyxades till med äkta hotellnatt och möjlighet till att smälta intrycken efter fyra dagars vandring. Nästa morgon ringde klockan på 04:45, nu skulle vi upp igen till Machu Picchu lagom till soluppgången...

Molle och Viveca i Peru oktober 2010
... Trodde vi! Såg man upp mot bergen såg man inga toppar, bara moln...

Molle och Viveca i Peru oktober 2010
... Men väl uppe såg vi att det fanns hopp, det verkade nästan som om det klarnade upp...

Molle och Viveca i Peru oktober 2010
... Egentligen blev det riktigt ultimata väderförutsättningar, från moln till uppklarnande väder och sedan åter igen strålande sol...

Molle och Viveca i Peru oktober 2010
Jajamen, så här skall det se ut! Läckert!

Molle och Viveca i Peru oktober 2010
Machu Picchu ligger onekligen längs branter...

Molle och Viveca i Peru oktober 2010
... på alla håll!

Molle och Viveca i Peru oktober 2010
Även här gäller det att boka i god tid. Biljett bokad långt i förväg med korrekt passnummer gäller om man skall komma in.

Molle och Viveca i Peru oktober 2010
Två stolta typer! (Foto: Viveca)

Molle och Viveca i Peru oktober 2010
Huvudentrén med den karaktäristiska inka-stilen; En påkostad mycket noggrant gjord grund och så den övre lite mer snabbt gjorda delen. En återkommande byggstil.

Molle och Viveca i Peru oktober 2010
Insidan av huvudentrén...

Molle och Viveca i Peru oktober 2010
... med fästanordningar för säkring och låsning nattetid på inkatiden.

Molle och Viveca i Peru oktober 2010
Mellan ruinerna skymtas utstickande typiska trapp-stenar.

Molle och Viveca i Peru oktober 2010
Mitt i bild det heliga soltemplet, betydligt mer exklusivt gjord med stenar i total passningsform.

Molle och Viveca i Peru oktober 2010
soltemplet på nära håll...

Molle och Viveca i Peru oktober 2010
... och sett uppifrån. Mittstenen (altaret) var säkerligen täckt med guld, därav det oslipade och hafsiga intrycket som troligtvis inte syntes på den tid det begav sig.

Molle och Viveca i Peru oktober 2010
Murdelar vid soluret

Molle och Viveca i Peru oktober 2010
Kändis tittar ut (Foto: Viveca)

Molle och Viveca i Peru oktober 2010
Ensam lama på vandring bland ruinerna...

Molle och Viveca i Peru oktober 2010
... men var trots allt inte ensam. 12 lamor skötter gräsmattorna, fast just idag var det inventering och provtagning. Det gillade inte lamorna alls...

Molle och Viveca i Peru oktober 2010
Men här åter nöjda efter att just ha blivit utsläppta igen.

Molle och Viveca i Peru oktober 2010
Just det, ytterst nöjda (??) igen...

Molle och Viveca i Peru oktober 2010
inka-ödla?

Molle och Viveca i Peru oktober 2010
Med tanke på stupen längs den lilla grusvägen upp till Machu Picchu från Aguas Calientes så kändes den lilla texten/skylten på bussen med texten top brake extra skön att se...

Molle och Viveca i Peru oktober 2010
... för det stupade på tämligen rejält.

Molle och Viveca i Peru oktober 2010
Och så åter hem mot Cusco igen, denna gång i bekvämt tåg, med bordsservering ombord...

Molle och Viveca i Peru oktober 2010
... och panoramafönster i taket.

Slut på bilder från Inkariket, inkaleden och Machu Picchu!

Här kommer du tillbaka till PERU
Här kommer du till huvudportalen MOLLESAJT